Örjan Martinsson

Bild

TILL MINNE AV EN BOLLKONSTNÄR

Förr i tiden var det vanligt att kända idrottsmän med anknytning till en mindre ort fick ortens namn som smeknamn; Mora-Nisse, Åby-Ericson och Kiruna-Lasse är några exempel.
Ibland hände det till och med att man bytte efternamn; Sven Tumba, Henry Kälarne och Sven Selånger gjorde det.
När Örjan Martinsson lämnade Vadstena för Norrköping var smeknamnet ‘Vadstena’ redan upptaget av Stig ‘Vadstena’ Gustafsson som hade spelat några säsonger i IFK Norrköping på 1940-talet.
Örjan var på den här tiden precis som idag ett ganska ovanligt förnamn så Örjan behövde inte något smeknamn. Han blev ändå publikfavorit och en av Sveriges bästa fotbollsspelare under 1960-talet.

Han är idag kanske mest känd som morfar till Alexander Fransson ( född 1994-04-02) som under åren 2013-2015 har spelat 73 Allsvenska matcher för IFK Norrköping och gjort 6 mål. Från och med 2016 spelar Alexander för FC Basel.

bild_sid02

Inledning

Örjan Martinsson från Vadstena räknas tillsammans med Gösta Löfgren från Motala och Klas Ingesson från Ödeshög som Västra Östergötlands bästa fotbollsspelare genom tiderna.

Örjan är av landslagsklass också i bandy. Han representerar bland annat Mjölby Al under fyra säsonger och är med om att föra upp laget till Allsvenskan 1961.

Örjan Martinsson är född den 1 nov 1936. Han växer upp i Vadstena tillsammans med fyra bröder. Han börjar sin karriär i Vadstena GIF innan han värvas till Norrköping 1958. Redan den 31 aug 1953 när Örjan är 16 år och spelar i Vadstena GIF:s A-lag skriver lokaltidningen Östgötabladet; ”Örjan Martinsson har osviklig blick för spelet och hans passningar lägges med precision”.

Örjan nappar inte först på anbudet från Norrköping. Lokaltidningen skriver; ”Han har ett framtidsjobb i Vadstena och räknar med att snart komma upp i en relativt hög lön. Ett krånglande knä gör det också ovisst om han ska kunna blanda sig i den högre fotbollsleken”. Den 2 sep 1958 skriver han ändå på för IFK Norrköping och redan den 28 september spelar han sin sista hemmamatch för Vadstena.

Han börjar sin karriär hos IFK med att följa med på deras drömturné till New York och Sydamerika under nov-dec 1958. Ingen dålig början för en 22-årig grabb från Vadstena! Laget spelar 12 matcher på 40 dagar under turnén som börjar i New York, fortsätter i Ecuador, Chile, Uruguay, Argentina, Paraguay och avslutas i Peru.

Landslagsdebut

Efter bara 32 allsvenska matcher, sedan han kom till från Vadstena i div III, debuterar han i landslaget den 22 juni 1960 mot Finland (3-0). Han bildar innertrio med Agne Simonsson och Rune Börjesson från Örgryte.

Örjan Martinsson 003

Örjan spelar 20 A-landskamper för Sverige och gör 5 mål. Vi ska komma ihåg att vid den här tiden spelar vi färre landskamper. Dels finns ännu inte EM-kval och EM-slutspel i nuvarande form, dels missar Sverige oturligt VM-slutspelet både 1962 och 1966. Endast 16 lag får delta mot 32 lag i dag. Inför 1962 års slutspel är det Schweiz som är för svåra i en avgörande match, 1-2 (utan Örjan) och inför 1966 är det Västtyskland efter 1-1 (med Örjan) och 1-2 (utan Örjan). Västtyskland når sedan VM-final mot England!

Örjan tillhör de få spelare som regelbundet tackar nej till landslaget. Han tackar nej p g a att han har svårt att vara borta från jobbet. Han tackar nej p g a småskador, men kan veckan efter göra en stormatch i IFK-tröjan. Han tackar nej för att han tycker att proffsen får spela fast det finns bättre spelare på hemmaplan. Han har med andra ord synpunkter som han inte är rädd för att framföra! Han spelar sin sista landskamp den 18 sep 1966 mot Norge (4-2).

Örjan nobbar spel i landslaget hela 1961 i protest mot laguttagningarna i allmänhet och att proffsen får företräde i synnerhet! Ett ganska ovanligt motiv bland fotbollsspelare!        Han får stöd av bland annat R:et Eklöw, sportchef på DN, som förvånas över att ”halvtränade och matchotränade proffs går före de bästa hemmaspelarna”

                                  Årets mål 1961 när Örjan klackar in 2-2 mot Örebro SK

Under sin karriär spelar han 173 allsvenska matcher och gör 53 mål. Han blir svensk mästare tre gånger och blir dessutom ”stor silvermedaljör” tre gånger under sina nio år i Allsvenskan och IFK hamnar på medaljplats varje år.  Han kan spela i alla offensiva positioner men spelar helst center; ”Då vandrar jag kolossalt mycket”

Inför sin sista säsong i IFK 1967 är han oerhört vältränad. Han deltar i nästan alla träningar med IFK under Gunnar Nordahl som tränare, samtidigt som han själv är tränare i Sleipner. Han spelar sin sista allsvenska match den 20 juni 1967 mot IFK Göteborg (1-0).

Ofta sägs det att Örjan fick det mesta gratis men hans träningsflit som blir bättre och bättre visar hur mycket han anstränger sig för att hela tiden förbättra sig som fotbollsspelare.

Efter karriären i IFK blir han spelande tränare i Sleipner, senare enbart tränare. Men 1971 återvänder han till IFK för att bli ledare och tränare under tre år. Senare blir han tränare i bl.a Lindö. I Lindös pojklag finns då Örjans son Tony som senare kommer att spela i allsvenskan för IFK. Tony Martinsson är idag tränare inom IFK Norrköping.

Örjan får under senare delen av sitt liv problem med hälsan på grund av sviter efter en bilolycka 1980. Det i sin tur skapar följdverkningar som orsakar honom en för tidig död. Han avlider i februari 1997 endast 60 år gammal.

Från Vadstena till IFK Norrköping

Örjan blir ganska tidigt uppmärksammad för sina fotbollskunskaper. Flera elitlag, bl.a. Motala AIF, som då är på väg till Allsvenskan, vill värva honom men det blir Sveriges då bästa lag, IFK Norrköping som värvar honom 1958.

Örjan nappar först inte på anbudet från IFK Norrköping men den 2 sep 1958 skriver han på för IFK och den 28 sep spelar han sin sista hemmamatch för Vadstena mod Västervik AIS. Oturen är framme och Örjan blir knockad vid en kollision och får bäras av banan. Han återkommer som tur är redan efter sju minuter. Vadstena vinner med 4-1 efter ett mål och en målgivande passning av Örjan.

Laget spelar de åtta sista matcherna utan att förlora någon match och Vadstena slutar på sjunde plats i div.III Nordöstra Götaland ( nuvarande div.I ).

Örjan kan med gott samvete lämna moderklubben för att prova på den högsta fotbollsskolan.

bild_sid03

Debut i Allsvenskan

Örjan debuterar i allsvenskan den 14 april 1959 mot Örgryte inför 14 055 åskådare. IFK vinner med 4-1, Örjan passar till 1-0 och gör själv 2-0. Örgryte som är nyuppflyttade till Allsvenskan och mycket upphaussade, inte minst tack vare sin innertrio Gunnar Gren – Agne Simonsson – Rune Börjesson, blir helt utspelade.

Ett par månader efter att Örjan debuterar i Allsvenskan blir Ingemar Johansson världsmästare i tungviktsboxning den 26 juni i New York när han vinner över Floyd Patterson.

Den 24 juli 1959 spelar Norrköping en ”tackmatch” för Örjan i Vadstena inför hela 1 536 åskådare. IFK vinner med 14-1 trots att Örjan får gå mållös från planen. Norrköping ställer upp med ett lag som innehåller inte mindre än 10 spelare som redan har spelat eller kommer att spela i A-landslaget däribland debutanten Ulf Jansson, 17 år från Edsbro i Uppland.

IFK vinner 10 av 11 matcher under höstsäsongen och Örjan missar bara en match under sin debutsäsong i Allsvenskan, när IFK kommer på andra plats. Den enda förlusten under höstsäsongen kommer vid en tidig seriefinal mot Djurgården (1-2) inför hela 46.000 åskådare på Råsunda.

Idrottsbladet, Sveriges främsta sporttidning, rangordnar alla spelare i Allsvenskan under året. Örjan hamnar som nummer två som center, efter Agne Simonsson, redan under sin första säsong i Allsvenskan. Ett betyg gott som något!

Örjan Martinsson 005

Svensk Mästare

Under sin andra säsong i Allsvenskan 1960 blir Örjan svensk mästare för första gången och delar andraplatsen i allsvenska skytteligan med 17 gjorda mål. Om man hade haft en poängliga med mål och målgivande passningar hade han med säkerhet vunnit den!

Gösta Löfgren är 37 år när han värvas till Norrköping från Motala AIF och Örjan får spela tillsammans med sin idol när IFK överlägset vinner Allsvenskan.

Framgångarna för IFK Norrköping och Örjan Martinsson fortsätter och under de närmaste åren etablerar sig Örjan som en av svensk fotbolls största profiler.

All Sport 1961-04-15

All Sports julnummer 1961

När IFK Norrköping vinner Allsvenskan 1962 och Örjan blir svensk mästare för andra gången uppgår spelarnas årsinkomst i IFK till SEK 1.900 per spelare (vilket motsvarar cirka SEK 21.000 i 2017 års penningvärde). Intensiva diskussioner pågår om hur man ska förbättra villkoren för spelarna så att man får möjlighet att träna mera och samtidigt förbättra det ekonomiska utbytet. Ett förslag som förs fram är att tillåta spelarna bli halvproffs för att därigenom kunna arbeta deltid.

Det ligger i sakens natur att intresset för att bli professionell spelare är stor under sådana omständigheter.

Internationella turnéer

Under 1950-och 1960 talet är det vanligt att svenska fotbollslag på elitnivå gör turnéer antingen under vinteruppehållet eller sommaruppehållet. Det är också  vanligt att klubbarna lånar in spelare eftersom inte alla egna spelare har möjlighet att följa med.

Örjan är med på tre sådana turnéer två med IFK Norrköping och en med IFK Göteborg.

Örjan första turné sammanfaller  med att han värvas till IFK Norrköping hösten 1958. Laget spelar 12  matcher  mellan den 23 nov och den 1 jan i New York och i fem  olika länder i Sydamerika, Ecuador, Chile, Uruguay, Argentina och Peru.  Med på resan är sju spelare från andra klubbar. Bland dem finns målvakten Henry Christensson från IFK Malmö som också är med på nästa resa till New York.

IFK Norrköping blir inbjudna till den första International Soccer League i New York sommaren 1960. Laget spelar fem matcher mellan 10 juli och 27 juli. IFK vinner en match mot Rapid Wien, spelar en oavgjord och förlorar tre. Turneringen kom till för att öka intresset för soccer i New York.

Tillsammans med fyra andra spelare från IFK Norrköping är Örjan med på IFK Göteborgs Fjärran Östern-turné 1961. Laget  spelar 13 matcher i Malaysia, Singapore, Hongkong, Vietnam, Sri Lanka och Egypten mellan den 19 nov-17 dec.

Genom att följa med IFK Göteborg hamnar Örjan i ett dilemma. Örjan som också är av landslagsklass i bandy har säsongen 1960/61 varit en stark bidragande orsak till att Mjölby AI för första och enda gången avancerar till Allsvenskan (dåvarande Elitserien). Han missar nu hela försäsongen och laget förlorar de fyra första matcherna i Allsvenskan med stora siffror. Det framgår av tidningsreferaten att Örjan spelar bra i första halvlek men försvinner mer eller mindre i andra halvlek.  Den successiva förbättringen räcker inte till för att laget ska undvika nedflyttning.

Proffsplaner

Örjans stora längtan efter att bli proffs realiseras inte. Han har flera anbud och är ytterst nära att bli proffs i italienska Genoa men vissa  komplikationer tillstöter i sista minuten. Hans livs chans att bli proffs försvinner! Vi ska också komma ihåg att hans stora betydelse för IFK gör att ledningen anstränger sig för att få honom att stanna snarare än att hjälpa honom till en välförtjänt proffskarriär!

De första antydningarna om proffskontrakt för Örjan dyker upp i medierna redan någon gång under 1961 och intensifieras när Sverige missar VM kvalet samma år. Landslagsmännen Agne Simonsson och Torbjörn Jonsson övergår till proffslägret 1960 och frågan är vilken toppspelare som står på tur.

Sedan kommer frågan regelbundet upp angående Örjan och lika regelbundet kommer uttalanden från ledningen i IFK att han kan vänta. Det är klubbar i Belgien, Holland och Italien som är aktuella.

Örjan vill helst till Italien men där finns ofta importrestriktioner i form av totalstopp eller begränsningar av antalet utländska spelare i varje lag. Först 1964 blir frågan riktigt het och det är Genoa CFC som ligger närmast till.

Representanter för Genoa CFC besöker Sverige flera gånger för att studera Örjan men också hans lagkamrat Harry Bild. Gunnar Nordahl, välkänd i Italien, fungerar som tolk och rådgivare. När Harry Bild plötsligt skriver på för FC Zürich i Schweiz svalnar italienarnas intresse. Harry Bild, som senare flyttar till holländska Feijenoord, försöker istället locka Örjan till Holland genom att berätta om de fina förhållanden som finns i den proffsklubben. När detta inte ger resultat så är hoppet ute vad gäller proffskontrakt.

Europacupen

Framgångarna för IFK innebär också spel i Europacupen (nuvarande Champion Leauge).1962 vinner IFK i första omgången över Partizan, Tirana från Albanien. I nästa omgång blev IFK utslagna av Benfica från Portugal efter att ha klarat 1-1 på hemmaplan.

Året därpå möter IFK de belgiska mästarna Standard Leige i första omgången och vinner efter en stormatch på Idrottsparken.

I nästa omgång möter IFK Milan och lyckas nå 1-1 hemma i Norrköping. Bortamatchen spelas den 4 dec när italienska ligan pågår som bäst men långt efter det att den svenska säsongen är avslutad.

IFK får spela den matchen utan skadade Åke ’Bajdoff’ Johansson som räknas som en av Europas bästa mittbackar det året.

Norrköping tar ledningen med 1-0 efter mål av Örjan och får därefter en given straff bortdömd efter hårt publiktryck på domaren. Trots att IFK förlorar mot Milan som sedan vinner Europacupen får Örjan strålande recensioner i både svensk och italiensk press. Örjan spelar sitt livs match och artister i världsklass på San Siro är argentinaren Dino Sano och Örjan Martinsson, enligt italienska tidningar.

Svenskproffsen Nils Liedholm, Kurt Hamrin och Torbjörn Jonsson är också imponerade av Örjans insats.

Mot Sovjet 1964

Örjan och Bajdoff mot Sovjet 1964

Gösta Löfgren spelar sina sista 6 matcher tillsammans med Örjan 1963. Han blir historisk som den äldsta spelaren som gjort mål i allsvenskan, nyss fyllda 40 år. Rekordet står sig fram till 2014 då Kristian Bergström i Åtvidaberg övertar det rekordet.

Örjan och Gösta Löfgren kommer att samarbeta igen när Örjan 1972 blir assisterande tränare i IFK med Gösta Löfgren som huvudtränare.

Örjans storhet får ibland lätt bisarra uttryck. I premiärmatchen 1965 hemma mot AIK förlorar IFK med 1-0. Örjan blir punktmarkerad hela matchen – och även efter matchen. Det borde vara mot spelets idé att låta en så bra spelare som landslagsmannen Owe Ohlsson agera så destruktivt.

Örjan Martinsson och Owe Ohlsson

Nu börjar även en generationsväxling påverka IFK:s enorma framgångar. Harry Bild får ett proffskontrakt. Åke ’Bajdoff’ Johansson och Bengt ’Zamora’ Nyholm gör sina sista säsonger i IFK-tröjan 1965 och 1966 flyttar Ove Kindvall till proffslivet i Holland. Samma år chockar Örjan alla genom att skriva på för lokalkonkurrenten IK Sleipner, för att bli spelande tränare.

Debut i landslaget

Örjan debuterar i landsläget den 22 juni 1960 mot Finland (3-0). Han bildar innertrio tillsammans med Agne Simonsson och Rune Börjesson från Örgryte. När han debuterar i landslaget har han bara spelat 32 allsvenska matcher sedan han kom till IFK Norrköping från Vadstena i div. III.

I sin andra landskamp detta år mot Norge behöver han inte känna sig ensam. I startelvan finns sex spelare från Norrköping, ett rekord som aldrig har slagits!

Sverige-Frankrike 1960

Fem landslagsmän och ledaren Nalle Halldén i samband med Sverige-Frankrike 1-0 1960

Landslagsmannen Örjan får aldrig chansen att delta i något VM-slutspel. Sverige missar att kvalificera sig både 1961 och 1965. VM 1962 går i Chile men Sverige lyckas inte kvalificera sig trots att vi vinner de tre första matcherna med 2-0, 4-0 och   2-0. Den fjärde och sista, en skandalmatch mot Schweiz, förlorar vi med 3-2. Det blir särspel mot Schweiz i Berlin som vi förlorar med 2-1.

Örjan deltar märkligt nog inte i någon kvalmatch trots att han rangordnas som Sveriges bästa center och Sveriges bästa försvarsspelare Åke ”Bajdoff’ Johansson saknas också i förlustmatcherna.

I kvalet till VM 1966 som går i England deltar Örjan i bortamatchen mot Västtyskland i Berlin 1964 när Sverige sensationellt klarar oavgjort 1-1. Sedan finns han inte med i någon av de tre övriga matcherna som spelas 1965.

Historisk

Örjan blir historisk 1962 när Sverige för första gången deltar i ett EM-kval. I den första matchen vinner Sverige borta mot Norge med 2-0 och Örjan gör båda målen.

Hans mest berömda landskamp inträffar 1963. I matchen mot Sovjet i Moskva inför 80.000 åskådare vinner Sverige sensationellt med 1-0. Örjan gör enda målet på den väldige målvakten Lev  Jasjin samtidigt som Sovjet vinner hörnorna med 21 – 2 !

Sovjet-Sverige 0-1 1963

Örjan vägrar ofta att spela i landslaget. Ibland beror det på hans arbete. Andra gånger känner han sig lite skadad men kan några dagar senare göra en ny stormatch i Norrköpingströjan.

Örjan är också kritisk till att proffsen får spela även om det finns bättre spelare på hemmaplan. Han nämner Lennart Backman som gör succé på hemmaplan i AIK men som ändå får stå tillbaka för Kurt Hamrin.

1964 är förmodligen Örjans mest framgångsrika år både internationellt och hemma i Allsvenskan. Han spelar sju landskamper och är också på väg att bli proffs. I slutspelet om Europamästerskapen deltar vid den här tiden endast fyra lag. Sverige når den tredje och sista kvalificeringsomgången men förlorar mot Sovjet efter 1-1 hemma och 1-3 på bortaplan. Örjan är bäst på plan i båda matcherna när Sverige spelar efter den nya brasilianska modellen 4 – 2 – 4 och han får betyget världsklass.

I matchen Sverige-Polen 3-3 spelar den nya och gamla generationens stjärnor tillsammans med Örjan som dirigent. Bengt Lindskog och Nacka Skoglund representerar den gamla generationen, Roger Magnusson och Bo Larsson den nya.

Nacka Skoglund om den matchen som blir hans 11:e och sista landskamp; ”Örjan trivdes jag bäst med”. Nacka debuterar i landslaget redan 1950.

Örjan Martinsson 013

 

Under 1965 och 1966 spelar Örjan endast enstaka landskamper och han spelar sin sista landskamp den 18 sep 1966 mot Norge som Sverige vinner med 4-2.

Till Sleipner

Örjan spelar 1967 sina sista 10 matcher för IFK innan övergången till Sleipner  Det märks att radarparet Örjan Martinsson och Ove Kindvall saknas. Laget gör endast 26 mål under säsongen mot 53 mål året innan.

Under sina åtta hela säsonger i Allsvenskan med IFK Norrköping blir Örjan Martinsson Svensk Mästare tre gånger, silvermedaljör tre gånger och bronsmedaljör två gånger. Ett fantastiskt facit !                                                                                                                         Sleipner med Örjan som spelande tränare vinner redan 1967 div III (nuvarande div I) med 38 poäng av 44 möjliga och målskillnaden 78-10! Det blir första gången på många år som Sleipner är uppe i den näst högsta divisionen. Sleipner blir för övrigt svenska mästare redan 1938.

Efter karriären i IFK blir han spelande tränare i Sleipner 1967, sedan enbart tränare. Men 1971 återvänder han till IFK för att bli ledare. Senare blir han tränare i Loddby och Lindö.

Bandyspelaren

Örjan spelar bandy i Vadstena GIF i div. III till och med säsongen 1958-1959 då han värvas till Mjölby AI, som då spelar i div. II. Under sin andra säsong i Mjölby är han med om att föra upp laget till Allsvenskan.

Redan under första säsongen är Mjölby nära att nå Allsvenskan. I en tidig seriefinal vinner Mjölby mot Vetlanda med hela 7-2 och Örjan gör fyra mål. I Vetlanda spelar då en annan legendar, Nicke Bergström. Nicke har lämnat Nässjö efter 21 säsonger i Allsvenskan och är med om att bilda grunden till Vetlandas storhetstid som bandymetropol.

Trots att Mjölby vinner denna match så pass överlägset är det Vetlanda som vinner serien före MAI och går upp i Allsvenskan!

Nässjös bästa idrottsman genom tiderna möter i denna match Vadstenas bästa idrottsman genom tiderna. Nicke Bergström avlider år 2001 och står nu staty vid Stora Torget i hemstaden Nässjö.

I Allsvenskan 1962 lyckas Mjölby Al bara vinna en match, hemma mot Hammarby med 6-3 inför 1 143 åskådare. Det är betydligt färre än de 4.000 som ser premiärmatchen mot Sirius som slutar 0-5.

bild_sid11

 

Landslaget i bandy

Torsten Tegnér (son till Alice) är legendarisk sportjournalist på Idrottsbladet och ledamot av Uttagningskommittén för bandylandslaget. Han anser att Örjan efter en match mellan Sverige och Sovjet 2-3 inför 5.533 åskådare på Tinnerbäcken i Linköping den 27 feb 1960 är aktuell för flera landslagsuppdrag.

Fotbollssäsongen och bandysäsongen börjar mer och mer överlappa varandra. Därför blir det inga fler landslaguppdrag och Örjan koncentrerar sig mer och mer på fotboll. Han avslutar sin bandykarriär i BK Ringen i Norrköping.

Örjan får tidigt flera anbud också i bandy. Tranås BOIS är länge ute efter både Örjan och hans bror Roland. Ett arbete på det då välkända företaget STIGA hägrar.

Bebbes kiosk

Anledningen till att Örjan hamnar i Mjölby får tillskrivas Knut ”Bebbe” Bergquist. Han växer precis som Örjan upp i Vadstena. Efter att först ha arbetat som frisör och sedan i en herrekipering flyttar han till Mjölby där han blir korvhandlare.

Framgångarna kommer snabbt och snart äger han också en ‘fabrik’ som tillverkar pommes frites och potatismos. Bebbes kiosk blir oerhört lönsam och ett av Mjölbys främsta kännetecken. Kiosken ligger vid den här tiden strategiskt centralt där alla viktiga vägar möts. Idag pratar vi om att tänka logistiskt !

bild_bebbes_kiosk

Människor från hela landet kan berätta om sina besök hos Bebbe och hans anställda. En del av de pengar han tjänar på korvkiosken använder han till att värva bandyspelare till Mjölby Al. Det är inte bara idolen Örjan Martinsson han värvar. Han värvar också andra spelare som tillsammans blir avgörande för att Mjölby 1962 för första och enda gången spelar i Allsvenskan. Bebbe är så kallad sponsor långt innan vi har lärt oss vad det betyder.

 MERITLISTA ÖRJAN MARTINSSON

Allsvenskan

   År Placering Matcher  Mål
         
  1959 2 21 4
  1960 Guld 21 17
  1961 2 22 8
  1962 Guld 21 5
  1963 Guld 22 4
  1964 4 21 6
  1965 4 15 3
  1966 2 21 5
  1967 6 9 1
    S:a 173 53

A – Landskamper

  År Motståndare Resultat Mål
  1960 Finland 3-0  
    Norge 1-3  
    Danmark 2-0  
    Frankrike 1-0  
  1962 Tjeckien 3-1  
    Sovjet 0-2  
    Norge 2-0 2
    Danmark 4-2 1
    Norge 1-1  
  1963 Sovjet 1-0 1
  1964 Holland  1-0  
    Sovjet  1-1  
    Sovjet  1-3  
    Danmark  4-1 1
    Finland  0-1  
    Polen  3-3  
    Västtyskland  1-1  
  1965 Finland  2-2  
  1966 Östtyskland  1-4  
    Norge  4-2  
    Summa 20 5

Citat om Örjan Martinsson

”Örjan Martinsson är en gudabenådad fotbollsspelare”

Förre landslagsledaren i fotboll och TV-personligheten Putte Kock

”Örjan var oerhört teknisk. Han var både målskytt och framspelare. Örjan, Harry Bild och jag spelade väldigt bra tillsammans. Åby Ericson gav sina order men sedan bestämde vi ändå själva hur vi skulle lägga upp spelet”

Torbjörn Jonsson lagkamrat i IFK och landslaget. Senare proffs i Spanien och Italien

”Örjan var oerhört skicklig på att läsa spelet. På så sätt hittade han alltid medspelare med precisa passningar som ofta resulterade. Det var väldigt tråkigt att han inte fick bli proffs. Det var ju det som han så hett efterlängtade”

Åke ”Bajdoff’ Johansson lagkamrat i IFK och landslaget. Europas bäste mittback 1962-1963

”Örjan betydde oerhört mycket för mig när jag kom in i A-laget. Örjan hade tidigare spelat center och när jag blev center och han inner så visste han precis hur en center agerar. Örjan var strategen som slog dom fina passningarna Och vid sidan av planen var han gamängen som alltid såg till att vi hade roligt”

Ove Kindvall lagkamrat i IFK och landslaget. Senare proffs i Feyenoord och världsmästare för klubblag

”Jojje, det är en djävel – men det är en faen”

Örjan om sin populäre ledare Georg ”Åby” Ericson även kallad ”Jojje”

”Örjan är den bästa spelare jag spelat med. Vi stod varandra mycket nära. Vi till och med förlovade oss samtidigt. Det ägde rum på Guldfesten 1960”

Harry Bild lagkamrat i IFK och landslaget. Senare proffs i Schweiz och Holland.

Jag minns speciellt matchen mot Sovjet i Moskva 1963 som vi vann med 1-0. Jag fick till en lång utspark som nästan direkt gick till Örjan. Han avancerade till straffområdet och lurade målvakten Lev Jasjin genom att slå en markboll. Det var vårt enda riktiga anfall i matchen.”

Bengt ”Zamora” Nyholm lagkamrat i IFK och landslaget. Senare travtränare i Mantorp.

”Örjan var på gång till oss i Motala innan han bestämde sig för Norrköping. Istället blev det jag som gick till Norrköping. Min och Örjans spelstil passade perfekt ihop. Örjan var en filur som såg till att vi hade det väldigt trevligt ihop även privat ”

Gösta Löfgren lagkamrat i IFK, OS-medaljör 1952 och VM medaljör 1958.

”Jag håller Örjan Martinsson för att vara en av de mest konstruktivt och tekniskt utvecklade spelare vi har haft i det här landet”

Georg ”Åby” Ericson ledare i IFK Norrköping och landslaget