TOPSY LINDBLOM – EN LEGENDAR
Gustaf Topsy Lindblom, Olympisk Guldmedaljör i tresteg 1912, Sportjournalist på Idrottsbladet och Nalenpappa.
När jag nu läser dagstidningarna från 1912 frapperas jag av hur lite det skrivs om idrott. Någon sportredaktion eller sportsida finns inte. Sportnotiserna är spridda över tidningarnas samtliga sidor. I vissa tidningar som NT saknas sportreferat helt och hållet vissa dagar. Vid den här tiden finns det fortfarande tidningsägare som är motståndare till idrott! Den idrottsintresserade kan se att ju närmare OS vi kommer desto mer skrivs om idrott. Att Norrköping den 15 juli fick två medaljörer i tresteg noteras i NT men inte mycket mer.
Det var så här det började
Klubbkamraten Gustaf ”Nubben” Nordén, som är sju år äldre än Topsy, förbättrar 1908 det svenska rekordet i tresteg och blir 1909 förste svensk över 14 meter. Det inspirerar ett stort antal ”Peking”- grabbar. Topsy är den som driver på träningen vilket resulterar i att IFK Norrköping lyckas få med ett stort antal deltagare i OS 1912.
”Han lärde oss att veta hut med metoder som kanske var lite väl hårda – men vilken idrottsskola”, skriver Bo Ekelund många år senare om tiden när Topsy härjade som värst i ”Pekings” idrott.
Ernie Hjertberg (1867-1951)
Utomhusträningen kommer igång tidigt 1912. Svensk – Amerikanen Ernie Hjertberg har anställts som friidrottstränare redan 1910. Ryktet om hans kompetens som tränare når Sverige och han får riktigt bra betalt. Lönen är i klass med en ”statsrådslön”. Svenskarna visar vilja och förmåga att underkasta sig hans träningsmetoder. Det framgår att han ibland hamnar i konflikt när han inte får igenom sin vilja! Ernie hade själv gjort karriär som medel- och långdistanslöpare i USA och till och med varit amerikansk mästare!
De stora framgångarna under OS gör att man anställer Ernie Hjertberg som rikstränare inför nästa OS, som ska äga rum i Berlin 1916, men som ställs in p g a Världskriget. För att finansiera hans fortsatta anställning skänker Generalkonsul Axel A:son Johnson och Konsul Helge A:son Johnson 60.000 SEK ( idag ca 2,7 milj.SEK) till förbundet (pengarna disponeras av Kronprins Gustaf Adolf). Förutom rikstränare blir Ernie Hjertberg också tränare i såväl fri idrott som fotboll, först i Malmö och sedan 1918 i Göteborg.
Beloppen ska jämföras med att Idrottsrörelsen får sitt första statliga anslag 1913 på 100.000 SEK.
Förberedelser inför OS Guld
Förberedelserna börjar med Internatträning i Stockholm från den 1 april, följt av uttagningstävlingar i maj.
Topsy tävlar fortfarande för IFK Norrköping trots att han bor i Stockholm sedan september 1911. Efter OS tävlar han för IFK Stockholm.
Vid tävlingar på Östermalms IP den 24 maj hoppar han för första gången över 14 meter och når 14,16. Vid tävlingar i samband med invigningen av Olympiastadion den 3 juni segrar Topsy på 13,92 i regnigt väder. Den sista tävlingen före OS hålls av Fredrikshofs IF den 16 juni. Topsy segrar på nya svenska rekordet 14,45.
Vid OS når Topsy 14,76 i försökstävlingen vilket räcker till seger. Försökstävlingen är indelad i tre grupper p g a det stora antalet deltagare. Från Sverige deltar 12 hoppare. Georg Åberg vinner första gruppen, Topsy den andra med Eric Almlöf som 2:a. I finalen hoppar de tre bästa, alla svenskar, ytterligare tre hopp. Ingen av dem förbättrar sitt resultat från försökstävlingen. De stora favoriterna bröderna Tim och Dan Ahearne, som hade emigrerat från Irland till USA, kommer aldrig till start! I deras frånvaro är en annan amerikan Platt Adams favorit, men han slutar på 5:e plats.
Ernie Hjertberg följer noga tävlingarna från idrottsmännens läktare och sänder regelbundet vaktmästare fram till hopparna med instruktioner! Alla tre svenska medaljörerna har på mycket kort tid under Ernie Hjertbergs ledning förbättrat sina personliga rekord med över en halv meter, Topsy med nästan en hel meter. Topsy kommer senare aldrig i närheten av sitt svenska rekord på 14,76!
Topsy var en duktig idrottsteoretiker, skriver Sven Lindhagen, men något spänstfenomen var han inte. Med koncentration och vilja nådde han 14,76 i tresteg!
Samma kväll som han vinner OS börjar han sin exercis vid Kungl. Flottan i Stockholm (NT17/7). Victor Balcks och andra ledares nära kontakter med militären räcker tydligen inte för att ge Topsy lite tid att fira OS guldet!
Topsys karriär som toppidrottsman blir ganska kort. Han börjar trappa ned redan innan han fyller 21 år men enligt Nordiskt Idrottslif deltar han ändå i såväl SM som Kamratmästerskapen i tresteg så sent som 1918 utan att komma på medaljplats.
Fotnot: Topsys guldmedalj från OS 1912 placerades efter hans hustrus död 1970 hos IFK Norrköping. Den försvann senare efter att ha varit utlånad och har aldrig återfunnits!
Axplock ur idrottskarriären
Trestegshoppare men också höjdhoppare, häcklöpare, tiokampare, brottare, tennis-, bandy-, och fotbollsspelare.
1907 Hoppar som 15 åring 12,40 i tresteg.
Spelar den 24 februari, som 15 åring, i den första SM turneringen i bandy. IFK Norrköping möter IFK Uppsala och förlorar med 15-0.
Det är enligt Topsy själv i samband med den matchen som han får smeknamnet Topsy. Hans lagkamrat ”Manne” Samuelsson tycker att han rör sig ”Elefantklumpig”.
Bildar tillsammans med Arvid Ringstrand Läroverkets Idrottsförening
som en underavdelning till IFK Norrköping
1908 Bästa resultat: 13 m i tresteg, 6,08 i längd och 170 i höjd
1909 Bästa resultat: 13,97 i tresteg. 2:a i SM i tresteg i Göteborg (11-12/9) på 13,74 .
Spelar som 17 åring i IFK Norrköpings tredje lag i fotboll
1910 3:a i SM i tiokamp i Nässjö på 5,537 poäng för IFK Norrköping (26/6).
1911 tävlar inte på grund av praktikarbete
1912 Olympisk Guldmedaljör i tresteg i Stockholm på 14,76 (den 15/7). Tävlar för
IFK Norrköping. ( Hoppserie 14,74, 14,76, 14,20,—-,14,35, 14,32 ).
Byter klubb från IFK Norrköping till IFK Stockholm.
Deltar inte i Distriktsmästerskapen för IFK Stockholm (den 10-11/8).
Deltar i Kamratmästerskapen (IFK) i Västerås för IFK Stockholm (den 17-
18/8). Vinner tresteg på 13,81, höjd på 1,80 och 110 m häck.
Vinner SM i tresteg i Stockholm på 14,15 för IFK Stockholm (24-25/8)
4:a i höjd på 1,75, 5:a i längd på 6,24.
1913 Reser till USA och deltar i USA-mästerskapen i tresteg men blir matförgiftad
och slutar som 5:a på beskedliga 13,45. Dan Ahearne segrar på 15,24.
1917 Är med om att vinna Stockholmspokalen i bandy för AIK
1918 Deltar i tresteg på såväl SM som på Kamratmästerskapen.
1919 Spelar Bandy i AIK´s B-lag tillsammans med Torsten Tegnér.
1927 Blir A klasspelare i tennis.
Topsy med Olle Tandberg 1942
TOPSY LINDBLOM I ETT NÖTSKAL
1891 Föds i Kristinehamn den 3 december.
1897 Flyttar till Norrköping den 7 juli.
1898 Börjar på Lundgrens Privatskola.
1901 Börjar på Norrköpings Läroverk den 30/8.
1907 Arbetar på International Harvester Norrköping, maskinverkstad 2/7-31/7.
1910 Tar studenten på Norrköpings Högre Allmänna Läroverk (R IV:a) 12/5.
Hans bästa ämne är matematik, Klassföreståndare Gösta Schultz.
Arbetar på Motala Verkstad, gjuteri och filarverkstad 4/7-16/12.
1911 Praktikant på Nya Förenade Elektriska AB i Ludvika (nuv ABB) 16/1-10/8.
Ansöker om inträde i K T H´s fackskola för Elektronik 29/8.
Börjar på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 9/9.
1913 Börjar som medarbetare i Nordiskt Idottslif, där Torsten Tegnér arbetar.
1915 Följer med Torsten Tegnér över till Idrottsbladet där han stannar till 1934.
Först som Adm. chef sedan Red. chef på Idrottsbladet (sign. T o p).
Tidningen genomgår en metamorfos i april 1915 (se numret den 19/4) när
Torsten Tegnér tar över tidningen.
Topsy´s första stora artikel skrivs den 30/7 1915 och handlar om
funktionärernas brist på kompetens vid en tävling på Stadion.
1921 Styrelseledamot i Sv. Boxningsförbundet 1921-1937
(sekr. 1921-1929, 1932-1935).
1923 Sekreterare i Svenska Idrottsjournalisters klubb 1923-1934.
1925 Var med och satte igång den engelska idén med tippning i Sverige på allvar. Då skedde det med kuponger i tidningen. Sedan tog statliga Tipstjänst över hela verksamheten 1934.
1934 Slutar på Idrottsbladet i april för att bli Vd för dans- och jazzpalatset Nalen i Stockholm. Han fortsätter med det till sin död 1960.
1936 Inför officiellt tävlingsdansen som sport i Sverige och på Nalen.
1940 Manager för boxaren Olle Tandberg.
1944 Jitterbuggen, dansflugan tar Nalen till toppen och fyller palatset.
1947 Med Don Redmans storband inleds en period för Nalen som en av
Europas främsta jazzklubbar.
1960 Avlider den 26 april. Dödsorsak hjärnblödning.
Bor då på Döbelnsgatan 40 i Stockholm.
Ligger begravd på Ekerö Kyrkogård, kvarter D 517.
Minnesord skrivs i Idrottsbladet av Sven Lindhagen, i SvD av
Torsten Tegnér, i Expressen av Carl-Adam Nycop,
i DN av David Jonasson (Mr Jones).
OM TOPSY´S SMEKNAMN
Sanningen om Topsy´s smeknamn!? Bakgrunden var att elefanten Topzy hade rymt från en cirkus, Cuenos Menageri, som var på besök i Norrköping under vintern 1907. Elefanten som var försvunnen under några dagar hade skrämt vettet ur människor på Vikbolandet innan den fångades in i trakten av Söderköping.
När det gäller alla skrönor om Topsy´s inblandning i jakten på elefanten kanske sanningen finns här. Topsy lär i slutet av sitt liv ha svarat på frågan om sin inblandning: ”Jag var lika duktig då som nu att skapa publicitet kring min person!”
Tänk bara på hans berömda slagord om Nalen: ”festligt, folkligt, fullspikat” och ”stället där saker och ting händer och fötter”.
Hans originella annonser för olika aktiviteter på Nalen är legendariska.
Enligt Topsy var det klubbkamraten Emanuel ”Sama” Samuelsson som efter en bandymatch hittade på smeknamnet Topsy. ”Han gillade dåligt min tyngd i spelet. Han tyckte också att jag var lite elefantklumpig”, skriver Topsy.
OM TOPSY OCH JOURNALISTIKEN
”Idrottsbladet hade med visshet aldrig ernått sin rangställning i Norden och Europa utan ’basen’ Topsys jätteenergi, initiativkraft, kamratlig omvårdnad och ”reklamtalang”. Torsten Tegnér 1960
OM TOPSY OCH OFFENTLIGHETEN
”Topsy var mannen som ständigt drällde impulser omkring sig. Med åren är det många som har känt honom för just detta: utstrålningen från en levande människa – okomplicerad, spontan, varm och smittande” Carl-Adam Nycop 1960
OM TOPSY OCH BOXNINGEN
”Boxningen var hans skötebarn. Han förde sporten framåt och man kan säga att hans mål var att förädla sporten. Han ville inte höra talas om slagsmål, bara om stil och med sina berömda ”raka vänsterns landslag” skaffade han oss segrar och goodwill på de internationella fronterna” David Jonasson 1960
OM TOPSY OCH NALEN
Dans- och jazzpalatset blev hans livsuppgift. Han var en renodlad idealist som med sin dynamiska personlighet genomförde en banbrytande insats för ungdomen. Sin uppslagsrikedom tog han med sig till Nalen. Här kände sig alla välkomna, allt från världsartister till tafatta amatörer. Han blandade bra orkestrar med kulturell dans och sociala arrangemang. Att få ungdomar in på den goda vägen och samtidigt ge dem god underhållning såg han som utomordentligt väsentligt. Han hävdade att pauser mellan danserna skulle undvikas för att ”förhindra många dumheter”.
Han kämpade energiskt mot missbruk av alkohol och tobak. Topsy var själv en övertygad renlevnadsman. I slutet av sitt liv brukade han på Nalen skapa egna annonser om sig själv. En annons som passar in bra här, var den om att han drog sitt sista bloss den 21 augusti 1918. Det hör till saken att det var tre dagar efter att han för sista gången ställde upp i SM i tresteg!
Topsy gick alltid sina egna vägar genom livet. Nalen styrde han med hårdhet och mildhet. Diplomati låg inte för honom. Han uttryckte alltid sin innersta mening och man visste var man hade honom!
SAGT OM TOPSY OCH NALEN – AV DEM SOM VAR MED!
Man titulerade alltid Topsy med Direktör Lindblom och Topsy själv titulerade alla anställda vid efternamn.
Han ansåg sig själv vara omusikalisk men hade känsla för vad som låg i tiden. Vissa musikers omdöme, oftast yngre musiker, litade han på och dem bad han ofta om råd om kvaliteten.
Han startade musiktidningen Swing när de andra tidningarna Orkesterjournalen och Estrad inte skrev tillräckligt positivt om de artister han anlitade.
Han var inte känd för att betala sina artister särskilt bra men å andra sidan blev han själv aldrig förmögen.
Han drog sig inte för att göra hembesök hos anställda musiker när de var sjukskrivna, och inte nog med det, han studerade också medicinflaskorna.
Han använde ett uttryck, ”sitta på rutin”, vilket innebar att man spelade gratis.
Det har sagts att Topsy var dålig på engelska. Sanningen är att han hade studentbetyg i engelska men att han ogillade att prata engelska.
Han klockade musikerna på samma sätt som man klockar löpare inom idrotten. Han hade svårt att acceptera ”dötid”.
Han hade för vana att bedöma musikernas insats efter hur mycket de svettades. Han jämförde gärna med idrottsmän. Om musikerna inte svettades hade de inte gjort sitt bästa.
Han hade en förkärlek för svarta musiker. De var av naturen bra musiker!
Vissa musiker blev svartlistade och fick aldrig uppträda igen. Hans lynnighet tog sig ibland besynnerliga uttryck. Det hände till och med att hans familj tog avstånd från hans beteende.
FAMILJ
Gift i Stockholm den 2/10 1920 med Sickan (Signe Isodora) Torbjörnsson född 8/6 1897 i Länna Södermanland, död 26/1 1970 i Bromma, Stockholm.
Hon nådde A klassen i tennis 1928.
Barn: Hans (1921-1996), Börje (1926-2005), Inga Lenah Lindblom född 1932.
Fader: Johan Valdemar Lindblom född 1849 i Hova, Västra Götaland.
Stationsinspektör /Järnvägsinspektör.
Familjen bor vid järnvägsstationen i såväl Kristinehamn som i Norrköping
Moder: Sara Eugenia Örnberg född 1858 i Kristinehamn.
Syskon:
Thure f. 1878, Erhard f. 1879, Dagmar f. 1882 (gift Jihde), Konrad f. 1884, Astrid f. 1887 alla födda i Kristinehamn. Margareta f. 1897 i Norrköping.
Källor
Riksarkivet (Om KTH)
Landsarkivet i Vadstena ( Om Norrköpings Läroverk)
Svensk Folkräkning 1890 – 1910
Idrottsbladet 1910-1915, 1934, 1960
Nordiskt Idrottslif 1917-1918 (officiellt organ för RF 1905-1912)
Gunnar Hagberg, Magnus Höjer: Från Pelle till Pillan – östgötarna i OS
Norrköpings Tidningar
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen
Hasse Kahn: Orkesterledare
Christer Isaksson: Stockholm 1912
Bengt Nyquist, Musikskribent och författare
Bo Nilsson, Stockholm
Olle Bengtsson: Svensk Danssporthistoria
TOMAS JUNGLANDER /2017
copyright: Tomas Junglander