Ivar Iffa Svensson (1893-1934) var IFK Norrköpings första landslagsman i fotboll.
Han började sin fotbollsbana i portgångarna kring Kvarngatan där han växte upp med sina fyra bröder. Han kom till IFK som 13 åring från den lilla klubben Sture.
Första noteringen om Iffa hittar jag när han som 16 åring den 8 maj 1910 bryter armen i en reservlagsmatch mot IK Sleipner (3-0).
IFK Norrköping 1910 med Iffa i främre raden till höger
Iffa slog igenom som 17 åring 1911 när han dundrade in det avgörande 2-1 målet i SM turneringen mot IFK Malmö på volley. Hans eleganta teknik och fina skytte lät redan tala om sig.
Samma år var han med om att vinna Kamratmästerskapen efter seger mot IFK Stockholm i finalen.
Iffa gjorde sin landslagsdebut 1912 mot Ungern på Walhalla i Göteborg. Han spelade vänsterinner bredvid Erik Börjesson och gjorde 2-1 målet i en match som slutade 2-2. Kvitteringsmålet gjorde Imre Schlosser som senare på 1920 talet var tränare i IFK.
Iffa var given i OS laget 1912 och han gjorde 2 mål när Sverige förlorade med 4-3 mot Holland.
Framgångarna uteblev i turneringen när Sverige också förlorade mot Italien.
Han lockades till Stockholm och AIK och var förlorad för IFK redan i okt 1913.
Han spelade center i AIK när laget vann SM både 1914 och 1916 och var en stjärnorna i AIK när laget byggde upp sin berömda ”ögonfägnande lekande” spelstil.
Enligt AIK s statistikdatabas är Iffa-Sven den AIK spelare som genom tiderna har gjort flest mål mot IFK Norrköping på bortaplan i tävlingsmatcher.
I oktober 1916 var han med när Sverige för första gången slog läromästarna Danmark med 4-0 och Iffa gjorde 3-0 målet. Det var ”Iffa-Svens” sista landskamp och en värdig avslutning på landslagskarriären.
Han spelade 21 landskamper (varav 9 för IFK) mellan 1912-1916 och gjorde 16 mål.
Han beskrivs som ett föredöme på planen, en mjuk elegant dribblingskunnig spelare, en snabb och säker skytt. Han taktiska blick bidrog till att göra honom till en av de yppersta kedjespelarna vid den här tiden.
Ivar Svensson var en av få spelare som så här tidigt ägnade sig åt specialträning. Han tog sin utbildning nästan vetenskapligt och införde nya tricks bl a en bensaxning som efter honom kallades ”Iffa-tricket”. På träningskvällarna kunde man få se honom lägga upp en boll en halv meter bakom mållinjen för att sedan experimentera ut vilken skruv han behövde sätta på bollen för att denna i en halvcirkel skulle gå i mål. En elegant dribbler, en ypperlig skytt och en av de mest tekniska spelarna för sin tid.
”Iffa” som led av reumatism avslutade karriären 1917 och dog redan 1934 efter en hjärtattack. Han bodde sista tiden på Tomtebogatan i Stockholm och arbetade som förman på en målerifirma.
Ps. han stavade gärna sitt namn Iwar Swenson
TOMAS JUNGLANDER /2021
Copyright: Tomas Junglander
Besök: 113