IFK Norrköping – Nalle Halldén

Carl-Elis ”Nalle” Halldén 1906-1982

Nalle är född i Stockholm men flyttade till Norrköping redan 1908 efter att hans pappa hade avlidit. Hans mamma var född i Östergötland och hon hade en syster i Norrköping. När han var 13 år avled hans mor i spanska sjukan. Då flyttade han till sin moster vars familj drev en handelsträdgård.

I sin ungdom drabbades Nalle av polio. På ett konvalescenthem i Tranås gick han sitt livs match. ”Från rullstol till hasande i gångstol, förflyttning meter för meter. Nalle vann den matchen. Långt senare kunde han kasta kryckorna!”

Nalle arbetade under några år på handelsträdgården innan han i slutet av 1920-talet tog över en cigarraffär på Skolgatan 6. På den tiden var illegalt fotbollstips den stora flugan; speciellt efter att Allsvenskan startade 1924. Tippandet arrangerades i de flesta fall av klubbarna själva men också av tobaksaffärer som fungerade som bookmakers. Nalles butik blev en populär ”spelbutik”. När staten inte kunde stävja illegalt fotbollstips blev lösningen att tillåta spel under ordnade former. Historien om Tipstjänst sträcker sig hela vägen tillbaka till 1934 då det privata bolaget AB Tipstjänst fick tillstånd av Svenska Staten att organisera spel och vadslagning inom idrott. Bolaget var inte helt utan tillsyn! Staten hade en representant i AB Tipstjänst!

Nalle blev nu distriktschef för AB Tipstjänst för Östergötland och Småland och hade kontor på Drottninggatan 40 under många år!

En av grundarna till AB Tipstjänst var Erik ”Berka” Bergqvist som också hade spelat landslagsfotboll när han representerande AIK. Han hade under resor i England kommit i kontakt med vadslagning och spel inom idrotten och skrev om företeelsen i Idrottsbladet.

Svenska folkets spelbegär fortsatte att växa och 1943 blev staten 100 % ägare av AB Tipstjänst. Erik Bergqvists, och övriga grundares, motkrav var att svensk idrott årligen skulle tillförsäkras ekonomiska medel ur AB Tipstjänsts kassa. Ett krav som accepterades och AB Tipstjänst (från 1997 Svenska Spel) har i dag lämnat en avkastning till idrottsrörelsen som kan värderas i miljardbelopp!

Butiken blir en naturlig samlingsplats för personer med idrottsintresse.

Nalle blev tidigt idrottsintresserad. Han startade kvartersklubben Grymyr och blev senare engagerad i Norrköpings Södra och efter en mycket kort tid i Sleipner blev han värvad till IFK Norrköping.

 ETT SVART ÅR – MEN EN VÄNDPUNKT

IFK Norrköping genomgår en djupgående kris 1937, både ekonomiskt och sportsligt. Klubben har bland annat missat att redovisa SFF s andelar av matchintäkter och betalat högre traktamente till spelarna än tillåtet. IFK kommer lindrigt undan när styrelsen blir avstängd under tre månader 1938. Kanske tyckte man att klubben blev tillräckligt straffad i och med klubbens ekonomiska problem och degraderingen från Allsvenskan 1937?

En ny styrelse tillsätts i april 1938 med Torsten Johansson som ordförande. Torsten som debuterade i A laget redan 1923 fortsätter samtidigt som spelare och lagkapten ända fram tills IFK är tillbaka i Allsvenskan 1940. Han avslutar då sin aktiva karriär men fortsätter som styrelseordförande under hela det framgångsrika 1940 talet.

Den nya styrelsen, med stöd av rådgivare och lokala företagare, hade ambitiösa mål!

Snabbt fick den nya styrelsen föreningen på fötter både vad gäller fotbollen och ekonomin. Lokalkonkurrenten IK Sleipner vinner Allsvenskan våren 1938 för första och, skulle det visa sig, enda gången! Säsongen 1940/41 slutade IFK före IK Sleipner för första gången på 15 år och var återigen bäst i stan.

Samtidigt som ekonomin saneras ska klubben tillbaka till allsvenskan; vilket ägde rum redan 1940. Nästa mål är att bli svenska mästare; och det äger rum redan 1943.

Torsten Johannson värvar Nalle Halldén från Sleipner och lockar tillbaka Sigge Andersson från Norrköpings Södra.

IFK har i stort sett samma styrelse under hela 1940 talet med flera gamla spelare; förutom Torsten, Elof ”Pelle Lugnet” Pettersson, ”Becka” Flisberg, Sigge Andersson ”Colle” Lindeström och med ”Nalle” Halldén som kassör. Att styrelsen hade kompetens att värva spelare förstår man när man vet att alla i styrelsen, utom Nalle, hade spelat seriematcher för IFK. Tillsammans cirka 500 matcher! Alla i styrelsen hade dessutom i sina arbeten erfarenhet av ekonomi och administration. Nalle som egen företagare!

Styrelsen 1942

Fram till 1938 har IFK förlitat sig på spelare från närområdet men den nya satsningen kräver en större öppenhet.

IFK hade under flera år haft bra koll på flera spelare inte minst i Småland. När Landskapslaget mötte Småland stötte man på såväl bröderna Masse och Mulle Holmqvist som Torsten Lindberg och när IFK spelade mot IK Tord kunde man utvärdera Torsten Lindberg. Einar Stéen spelade beredskapsfotboll med Lennart ”Skinnet” Wigren och bröderna Nordahl var välkända redan i Hörnefors. Gunnar provspelade tidigt för IFK men att hålla ett löfte till Degerfors var viktigt för honom. Gunnar debuterade IFK i augusti 1944 med att göra två mål mot Elfsborg. Med dessa sex värvningar och några värvningar från närområdet blev IFK svenska mästare fem gånger mellan 1943 – 48.

IFK Norrköping, Svenska mästare och Cupmästare 1945 med Torsten Johansson som nr 1 till vänster i bakre raden och Nalle Halldén och Lajos Czeizler till höger.

Att konkurrera med ett bra arbete var helt avgörande. Med hjälp av arbetsgivare som polischefen Gillis Kleberg, brandchefen Bror Hermansson och disponenten på Lithografen Carl Otto Meurling lyckades IFK locka till sig spelare i konkurrens med andra klubbar.

Än idag kan man läsa mer eller mindre fantastiska historier om hur IFK Norrköpings värvningar gick till på den här tiden!

Jag har i min forskning inte hittat några bevis på att representanter för IFK Norrköping, i första hand Nalle Halldén, skulle ha åkt runt i Småland och Norrland för att värva spelare. Jag har inte hittat något som tyder på det varken i IFK s arkiv eller i media från den här tiden. Det är skrönor som fortfarande lever och har förbättrats in i våra dagar.

Jag vet att Nalle var involverad i värvningen av bröderna Masse och Mulle Holmqvist 1938-39 och att hans bil syntes i trakten av Emmaboda. Det finns flera skrönor om denna värvning i såväl Småland som Östergötland. Skrönan om hur Nalle lyckades ”smuggla” ut bröderna från Emmaboda har berättats och förbättras under åren!

Det är sant att Nalles Chevrolet under 1940-talet regelbundet dök upp i Småland och Östergötland men det hade inte mycket med värvningsförsök att göra. Det var Nalle som, distriktschef för Tipstjänst, besökte sina lokala ombud! Nalles berömda Chevrolet 1938 med reg. nr E 10 599 (”den gamle svarten”) ägde familjen ända fram till 1956.

För övrigt värvade IFK ingen spelare från Småland under åren 1941-49!

IFK kallades ibland i media för ”IFK Norrköp”. Med det menade man att IFK värvade spelare från norra Sverige tidigare än andra klubbar. Sanningen är att andra klubbar också letade spelare i norra Sverige! Säsongen 1950/51 hade IFK fem spelare från norra Sverige i truppen lika många som Djurgården.

Torsten Johansson hade som ordförande det övergripande ansvaret för klubbens verksamhet; också för rekryteringar/värvningar. Spelarna bjöds i regel in att provspela för IFK. Efter att styrelsen tagit beslut om värvningen tog Nalle över ansvaret för introduktionen.

Nalle Halldén hade som lagledare sin styrka i att motivera sina spelare och sköta om den sociala biten. Han var den goda psykologen när IFK skulle värva spelare. Han hyllade regeln, ”en för alla och alla för en”. Framförallt så hade Nalle förmågan att kunna bevisa för den kille som IFK ville värva att han skulle komma att trivas i Norrköping.

Val av spelsystem, taktik och formation av laget delegerade Nalle till tränaren Lajos Czeizler under 1940 talet och till tränaren Karl Adamek under 1950 talet. Lajos Czeizler skötte sin uppgift så bra att han värvades till italienska toppklubben Milan 1949!

Håkan Haraldson, sportchef på NT skriver i tidningen 1982: ”Lajos den lille fotbollsprofessorn var en klurig gubbe – många gånger lät han nog Nalle tro att det var han som bestämde också över det här med teknik och taktik för husfridens skull.”

Sina psykologiska kunskaper hade Nalle också stor nytta av när han tillsammans med IFK spelaren Stig ”Vadstena” Gustafsson, då befäl på I 4 i Linköping, bättre än andra lag lyckades få permission för spelare till matcher under kriget. En helt avgörande faktor som bidrog till det första SM Guldet 1943!

Under 1940-talet byggde IFK upp ett eget kontaktnät av talangscouter över hela Sverige. 

Det var först i slutet av 1940 talet, efter att flera spelare lämnat för spel i Italien, som IFK behövde fylla på med spelare från Norrland och det var inte speciellt svårt för Sveriges bästa lag att locka till sig spelare. Den fördelen höll i sig också framåt i tiden!

Nalle hade planer på att sluta som lagledare 1948 när Torsten Johansson avgick som ordförande men han fortsatte sin framgångsrika karriär som lagledare fram till 1956.

Nu var IFK, tillsammans med Malmö FF, etablerade som Sveriges främsta fotbollslag.

Svårigheten var inte att värva spelare utan att välja spelare som passade in i IFK s spelsystem. Fördelen var att man under åren med Nalle som lagledare endast hade två tränare under 15 av de 17 åren.

När Putte Kock 1956 fick avgå som UK chef för landslaget fick Nalle erbjudandet att tillsammans med Eric Persson, Malmö FF, Einar Jonasson, Elfsborg och med ”Acke” Bergqvist, AIK bilda (UK) Uttagningskommitte.

UK på Lillsved 1958

UK på Lillsved 1958

Det var landslagsledningen med UK chefen Eric Persson och lagledaren Nalle Halldén som ledde Sverige till ett VM – Silver 1958. Att Sverige öppnade upp för att proffsen skulle få delta var avgörande för framgången. VM i fotboll 1958 var den stora händelsen. Här kom Nalles förmåga att få spelarna att trivas till sin rätt samtidigt som blandningen av proffs och amatörer var en utmaning och inte alltid så lätt att hantera.

Efter att Sverige i kvalet till VM 1962 hade vunnit båda matcherna mot Belgien och hemma matchen mot Schweiz återstod bara en bortamatch mot Schweiz i Bern. Sverige förlorade och inte nog med det Sverige förlorade också omspelsmatchen mot Schweiz i Berlin i november 1961. Det blev slutet för Nalle som lagledare för landslaget!

När Nalle avgick som lagledare i IFK 1956 var det planerat att ”Åby” Ericson skulle ta över. Enligt styrelseprotokoll var Åby tveksam! Han hade då varit tränare i Katrineholms SK under några år. IFK hade scoutat fyra meriterade utländska tränare att efterträda Karl Adamek som lämnade IFK för Austria Wien; klubben han en gång hade spelat för. Åby hade spelat i IFK under både Lajos Czeizler och Karl Adamek; två tränare som bestämde spelsystem, taktik och formation av laget.

En tänkbar anledning till Åbys tveksamhet kan ha varit att han som nu hade varit tränare under några år inte ville släppa från sig den del som Nalle hade delegerat. Det var i princip klart att IFK skulle anställa Adolf Vogel, österrikare som tränade Elfsborg, men det blev Vilmos Varszegi, en mindre erfaren tränare från Ungern, som IFK hade scoutat på ett flyktingläger i Söderköping. Kombinationen ”Åby” Ericson, Vilmos Varszegi gav en fortsättning på IFK s framgångar!

KARRIÄREN

Lagledare 1940-55, Kassör 1938 – 1947, Ordförande 1952-55

Medlem i Östergötlands Ishockeyförbunds styrelse 1938-46, i Svenska

Ishockeyförbundets styrelse 1943-46 och i Östergötlands Fotbollförbunds styrelse.

Nalle ingick i IFK s styrelse under hela 18 år (7 SM guld), Torsten Johansson också under 18 år

(5 SM guld) och Sigge Andersson under hela 30 år (11 SM Guld).

Nalle Halldén med Sigge Andersson 1956

TOMAS JUNGLANDER

Copyright: Tomas Junglander/ 2024