Brynolf Ekelin – IFK Norrköping

NÄR BONAANSTALTEN FOSTRADE EN BLIVANDE FOTBOLLSSTJÄRNA

Det gäller Brynolf Ekelin som hamnade på Bona uppfostringsanstalt 1914 men som senare blev stor stjärna i IFK Norrköping.

Han tillhör den exklusiva skara i IFK Norrköping som har gjort 25 mål eller fler under en säsong i seriesammanhang. De andra är Gunnar Nordahl, Henry ”Putte” Källgren och Torsten Johansson.

Brynolf växte upp i en arbetarfamilj i Ängelholm som nummer fyra av tio syskon.

Ungdomar som utvecklat ett brottsligt beteende hamnade ofta på Bona utanför Motala. Brynolf var 17 år när han togs in i aug 1914 och han skrevs ut i samband med sin 20 års dag i maj 1917. Tiden på Bona började inte så bra. För ett rymningsförsök under hösten fick han 14 dagar i isoleringscell.

Ganska snart upptäckes hans idrottsliga talang och han fick förtroendet att vara idrottsmaterialförvaltare på anstalten. Duktiga lärare fick honom att satsa på fotboll!

Alla som var på Bona fick yrkesutbildning. Brynolf var elektriker när han ryckte in men var utbildad målare när han ryckte ut.

Han blev flera gånger villkorligt utskriven för att praktisera hos en målare. När han år 1916 arbetade hos målarmästaren Niklas Johansson i Mjölby kom han också i kontakt med fotbollen inom Mjölby AIF och där upptäckte man snabbt hans talang.

Det var också då som IFK Norrköping fick upp ögonen för honom. När tidigare IFK spelaren Einar ”Gåsa” Dusén dömde en match i Mjölby tipsade han om Ekelin. Det resulterade i att Brynolf Ekelin spelade två matcher för IFK i Svenska Serien i oktober 1916 och han gjorde två mål.

På den tiden räckte det med att man fick ett muntligt tillstånd för att få spela i andra klubbar. En förutsättning var givetvis att man inte spelade i samma serie. Nu hade inte Brynolf förankrat sitt beslut hos Mjölby AIF. Det resulterade i att han under en period under våren 1917 blev utesluten ur Mjölby AIF. Vid ett styrelsemöte i april 1917 beslutade Mjölby AIF att varken låna in eller låna ut spelare. Vid nästa styrelsemöte i maj framgår det att Ekelin hade tagits till nåder efter att ha bett om ursäkt för sina handlingar.

Det hör till saken att Mjölby AIF redan 1915 hade försökt att få möta någon av storklubbarna i Östergötland, IFK Norrköping och IK Sleipner, men fått nej.

Nu lyckades Mjölby AIF tack vare Brynolf Ekelin nå DM finalen 1917 och den 29 juli mötte man IFK Norrköping på Vifolkavallen. Resultatet blev 9-3 till IFK Norrköping men Ekelin gjorde Mjölbys tre mål som vänsterinner.

Nu när Ekelin hade sonat sitt brott på Bona var det dags för militärtjänstgöring i Kristianstad och under 1918 spelade han då och då för Ängelholms IF.

Ekelin som hette Joel Brynolf hade en speciell egenhet. När han spelade i Ängelholm kallade han sig för Brynolf men i Mjölby kallade han sig för Erik. I Norrköping och senare i Motala blev det Brynolf.

På grund av influensaepidemin ”Spanska sjukan” 1918-1919 var det svårt att få ihop fulla lag och därmed blev det omöjligt att fullfölja tävlingsverksamheten. Därför spelades ytterst få tävlingsmatcher 1918 och under en period drabbades idrottsrörelsen av ett totalförbud.

Redan 1919 var Brynolf Ekelin tillbaka i Mjölby och nu kom framgångarna. Mjölby AIF spelade 28 matcher och vann 25 med målkvoten 105-23. Klubben vann bland annat flera Pokalturneringar!

Mjölby AIF 1919 med Brynolf Ekelin stående som nr 4 fr.v.

Ekelins framgångar går inte spårlöst förbi, han är eftertraktad och flera klubbar vill värva honom och det blir Motala AIF som drar längsta strået. En bidragande orsak är att en av hans idrottslärare på Bona också är engagerad i klubben.

I maj 1922 gästspelar han också i Örebro SK i en div II match mot IK City. ÖSK vinner med 5-2 och Ekelin gör ett mål.

Under åren i MAIF 1920-24 var det pokalturneringar och vänskapsmatcher som inspirerade. MAIF spelade i Östgöta serien med lag som Mjölby AIF, BK Derby, Boxholms IF och IFK Norrköpings och IK Sleipners reservlag men seger berättigade inte till någon uppflyttning.

Jag konstaterar att Brynolf Ekelin mellan 1919 och 1923 under vissa perioder spelar parallellt i Ängelholms IF där han fortfarande är mantalsskriven.

Även under tiden i IFK Norrköping befinner han sig i Ängelholm under sommaruppehållet och saknas ofta i IFK s vänskapsmatcher.

När Allsvenskan startar 1924 med IFK Norrköping som ett av tolv lag inser IFK att man måste förstärka laget. Då dyker Ekelins namn upp igen och han värvas från Motala AIF.

I samband med matchen IFK Malmö – IFK Norrköping 1-2, 1926. Båda målen gjorda av Brynolf Ekelin (nr 3 fr.v. i mittenraden)

Han gör succé direkt och är IFK s främste målgörare de två första säsongerna i Allsvenskan. Sedan kommer skadorna och han spelar bara tre respektive två matcher de följande säsongerna. Hans styrka var huvudspelet och att han hade ett bra tillslag med båda fötterna.

Till skillnad från flera andra Norrköpingsspelare från IFK och Sleipner får Brynolf Ekelin aldrig chansen i landslaget.

Han spelar 44 allsvenska matcher och gör hela 38 mål.

Han spelar sin sista allsvenska match mot IFK Eskilstuna den 7 aug 1927.

Mot IFK Göteborg 1926

Vid en intervju senare på hösten i Norrköpingkamraternas Medlemsblad berättar han om sina skador. Han berättar också att han har lovat att ställa upp i flera matcher men att lagledningen bör ta med sig en reserv om han är justerad när han kommer till matchen. Det hände senare på hösten och då blev han vid middagen efter matchen hånad av en ledare. Efter den incidenten ställde han inte upp flera gånger.

Under hela fotbollskarriären från 1916 till 1927 är han mantalsskriven i Ängelholm förutom ett år då han är mantalsskriven i Motala.

Från 1929 till i början på 1950 talet bor och arbetar Brynolf Ekelin omväxlande i Motala och i Norrköping.

Han gifter sig i Motala 1935 och får fyra barn.

Han är medlem i IFK Norrköping så sent som 1947.

I början på 1950 talet flyttar han tillbaka till Ängelholm där hans hustru avlider 1955. Brynolf Ekelin avlider 1970 vid en ålder av 72 år.

Tomas Junglander

FOTNOT

Bona uppfostringsanstalt utanför Motala var känd i hela Sverige. Anstalten fungerade från 1905 fram till 1950-talet.

“Sköt dig, annars hamnar du på Bona” var ett yttryck som användes när barn inte ville lyssna på sina föräldrar.

Jag noterar att uttrycket också finns med i den svenska litteraturen, bland annat i Harry Martinsons barndomsskildring Nässlorna Blomma och hos Stig ”Slas” Claesson.

Det gick ganska bra för åtminstone två tredjedelar av dem som hamnade på Bona. Alla som var på Bona fick en yrkesutbildning och deras öde följdes upp under många år.

Copyright; Tomas Junglander

Träffar: 0