IFK Norrköping – historiens vingslag

Jag har dokumenterat IFK Norrköpings alla matcher (representationslaget) från 1902 till 2021 och alla spelare som har spelat seriefotboll 1903-2021.

Under mitt arbete har jag stött på ett antal avgörande händelser som har gynnat IFK.

Jag har valt ut några, de flesta ganska okända eller ej satta i sitt rätta sammanhang!

1903 – Gottfrid ”Masen” Johansson

Den svenska gymnastikens fader Pehr Henrik Ling och hans lärjungar hade länge dominerat svensk träningslära. Linggymnastikens ledare ogillade egentligen all sport och tävlingsverksamhet, som ansågs gynna ensidiga övningar och konkurrensdriven egoism. Under slutet av 1800 talet och i början av 1900 talet utkämpades därför en bitter strid mellan anhängarna av den gamla gymnastiken och den nya idrottsrörelsen.     

  Vi talar om en tid när det inte fanns separata sportsidor i tidningarna. Det blev vanligt först på 1920 talet.

IFK spelade sin första match i september 1902 men det var först 1903 som fotbollen kom igång på allvar. Då flyttade också Gottfrid ”Masen” Johansson till Norrköping och valde IFK. Masen, han kallades inget annat, växte upp i Falun och hade blivit inspirerad och lärt sig spela fotboll under en vistelse i England. Under sin militärtjänst i Stockholm 1902 fick han möjlighet att representera nybildade Mariebergs IK. Regementets kaserngård och gymnastiksal användes för fotbollsträning.

Han var Norrköpingskamraternas första stora stjärna och blev manager, kapten och högerytter i samma person. Masens, för tiden, avancerade träningsmetoder drog stora åskådarmassor till träningarna på den nya Idrottsparken. Norrköping blev snabbt en stad att räkna med när också IK Sleipner bildades 1903. Då hade också friidrotten etablerats i staden.

Genom sina kontakter fixade Masen riktig utrustning från England. Efter ett par år ansåg eldsjälen Masen att han delat med sig av allt han kunde och 1905, när han också var ordförande i klubben, ordnade han därför riktig proffsträning för laget.

Han är med om att vinna Kamratmästerskapen 1904 efter segrar mot IFK Eskilstuna, IFK Stockholm och IFK Köping.

Masen slutade som spelare 1907 men fortsatte som ledare och domare.

IFK Norrköping 1905 med Gottfrid “Masen” Johansson till vänster i mellanraden

1909 – Storstrejken

Flera av pionjärerna i IFK lade av 1907 men fortsatte som ledare och domare. Det innebar att IK Sleipner blev det ledande klubben under några år.

Sommaren 1909 inträffade något som de flesta inblandade kommer att minnas för resten av livet. Storstrejken drabbade den svenska arbetsmarknaden. Strejken startade den 4 aug och pågick i en månad. Arbetarna krävde åtta timmars arbetsdag. När arbetarna gick ut i strejk ersattes de med nyinkallade arbetslösa vilket orsakade konflikt mellan olika arbetargrupper. Män som tidigare hade varit goda vänner blir nu bittra fiender och många fotbollslag splittrades under de här veckorna.

I Norrköping splittrades IK Sleipner i två grupper varav den ena gick upp i IFK. När lagen senare spelade mot varandra den 12 sep i Svenska Mästerskapen noterade IK Sleipner en rekordförlust med 0-11, ett resultat som står sig än i dag. När storstrejken avblåstes hade arbetsgivarna vunnit på varje punkt.

I gruppen som går över till IFK ingick ”Rullan” Haglund, David Hulterström, Birger ”Bija” Johansson Ernst ”Gaffel” Johansson och Nils ”Målarn Jonsson. Alla fem blir ordinarie spelare i IFK när Svenska Serien, föregångaren till Allsvenskan, startar 1910 och IFK tar tillbaka ställningen som bästa Norrköpingslag under hela 1910 talet.

1923 – Imre Schlosser

I början på 1920 talet är IK Sleipner tillbaka i samma serie som IFK.

När IFK förlorar båda matcherna mot lokalkonkurrenten IK Sleipner i Svenska Serien 1922

beslutar styrelsen med Helge Jonsson som ordförande att anställa en professionell tränare.

Valet faller på den ungerske ikonen och landslagsmannen Imre Schlosser och han blir IFK s tränare 1923-1924.

Imre Schlosser (1889-1959) hade debuterat i landslaget som 16 åring, bara några dagar före sin 17 årsdag, och spelade sin sista landskamp 1927.

Han spelade enligt en källa 68 landskamper och gjorde 59 mål (osäkra uppgifter).

Han spelade för fyra olika klubbar, de flesta för Ferencváros TC och MTK Budapest FC

och han blev ungersk mästare 13 gånger och vann skytteligan 7 gånger.

Det var alltså en välmeriterad tränare som IFK hade lyckats anställa. Han var IFK första utländska fast anställda tränare.

Jag läser att de äldre spelarna i IFK hade det svårt för att ställa om sig till de större kraven medan de yngre spelarna, med Torsten Johansson och Sölve Flisberg i spetsen, var entusiastiska.

Han blev mer och populär bland både spelare och allmänheten för sitt energiska träningsarbete och den fotbollsvirtuositet han själv besatt.

Han var ledare för IFK Norrköping under klubbens första utlandsturné i juni 1924. Turnén gick till Polen och IFK segrade i tre matcher av sex.

När kontraktet gick ut den 1 okt 1924 hade IFK inte ekonomiska resurser till en förlängning.

Kostnaden för de månader han var anställd motsvarade fyra gånger lönen för en industriarbetare vid den här tiden.

Några år efter tiden i Norrköping spelade han vänsterinner när Ungern slog Sverige med 3-1 i Budapest 1926. I det svenska laget spelade IFK s Torsten Johansson högerhalv.

Imre bäddade, tillsammans med Torsten Johansson, för senare generationers ungerska tränare i IFK som Lajos Czeizler och Vilmos Varszegi

1930 – Torsten Johansson

Under de fyra första säsongerna i Allsvenskan från hösten 1924 är IK Sleipner och IFK ungefär jämbördiga sedan blir IK Sleipner det ledande laget och 1930 degraderas IFK.

Under 1930 talet är lokalkonkurrenten IK Sleipner det stora laget i Östergötland. IK Sleipner kommer på medaljplats i Allsvenskan tre gånger. IFK spelar några år i Allsvenskan men får oftast hålla till i den näst högsta serien.

När IFK degraderas 1930 får IFK s stjärna och landslagsman Torsten Johansson anbud från storklubbarna i Stockholm och Göteborg. Hans lojalitet med klubben gör att han tackar nej till alla anbud. Från 1926 fram till 1930 har Torsten regelbundet varit med i landslaget. Under åren 1930-1935 spelar Torsten endast en landskamp. Hade han nappat på något anbud hade han med säkerhet varit bofast i landslaget under dessa år!

När jag läser rikspressen från 1930 talet framgår det ofta att tidningarna skriver Torsten Johanssons IFK Norrköping snarare än IFK Norrköping med Torsten Johansson.

När Torsten Johansson är IFK s stora stjärna under den här tiden så är Tore Keller IK Sleipners motsvarighet. De båda kamperar dessutom ihop i landslaget.         

                                                                                                                                                             

Torsten Johansson med Tore Keller 1936

1937 – Torsten Johansson

1937 blev ett mörkt år i IFK Norrköpings historia. Styrelsen hade inte följt bestämmelserna utan betalat ut fel traktamentsersättningar och dessutom låtit bli att redovisa korrekta matchinkomster till Fotbollförbundet. Och inte nog med det, laget degraderades från Allsvenskan. Styrelsen fick gå och i den nya styrelsen valdes Torsten Johansson till ordförande samtidigt som han fortsatte som spelare. Vid sin sida fick han Nalle Halldén, snart också före detta lagkamraterna Sigge Andersson och Elof “Pelle-Lugnet” Pettersson. Snabbt fick den nya styrelsen föreningen på fötter både vad gäller fotbollen och ekonomin.

Georg ”Åby” Ericsson Skriver: ”När klubben degraderades 1937 och samtidigt hade straffats för att ha överträtt amatörbestämmelserna var klubben skuldtyngd! När jag kom till IFK 1938 hade klubben en skuld på 15.000 kronor vilket var oerhört mycket på den tiden. Torsten Johansson hade då tillfälligt tagit över som tränare och blev sedan ordförande. Han räddade klubben från undergång och lyckades vända till plusresultat på några få år. Detta ägde rum samtidigt som han var lagkapten och nyckelspelare i laget!”

Lokalkonkurrenten IK Sleipner står nu på toppen, hamnar på andra plats 1937 och vinner Allsvenskan för första gången 1938 och, skulle det visa sig, enda gången!                                                                                                            

Säsongen 1940/41 slutade IFK före IK Sleipner för första gången på 15 år och var återigen bäst i staden.

Styrelsen behövde två säsonger i div II för att bygga upp ett nytt lag men när laget 1940 var tillbaka i Allsvenskan passade Torsten Johansson på att spela sin sista seriematch den 1 september i Degerfors.

1942 – Stig ”Vadstena” Gustafsson

IFK Norrköping var tillbaka i allsvenskan 1940 efter att ha legat i andra divisionen under större delen av 1930 talet (åtta säsonger). Säsongen 1940/41 är den senaste säsongen som IK Sleipner har spelat i Allsvenskan!

Andra världskriget pågick och många spelare var inkallade, vissa långt från hemorten. Det fanns ingen generell policy inom försvaret, varje militär chef avgjorde själv möjligheten till permissioner. Lagsporterna drabbades särskilt hårt och många spelare nekades permission för att spela match, för att inte tala om all träning de missade. Det fanns också ett utbrett motstånd mot att ge idrottsmän fördelar på andras bekostnad.

I IFK Norrköping fanns vid den här tiden Stig ”Vadstena Gustafsson som var befäl på I 4 i Linköping och samtidigt en av IFK s anfallare.

Stig som var befälsutbildad hade svårt att få permission. De flesta andra spelarna var soldater och därför lättare utbytbara. Stig kunde alltså ordna permissioner till andra spelare, spelare som han konkurrerade med om anfallspositioner i laget, men inte till sig själv. Det måste ha varit en märklig upplevelse!

Så här skrev Georg “Åby” Ericson om beredskapstiden under Andra Världskriget i sin bok Inlägg från “Åby”.

“Nalle Halldén (IFK s lagledare) hade underligt goda förbindelser med de militära cheferna och var smått otrolig på att ordna permissioner, när alla andra klubbledare misslyckades. Av den anledningen kunde vi (IFK Norrköping), till skillnad från många andra klubbar, nästan alltid ställa upp med vårt starkaste lag.”

IFK Norrköping hamnade på tredje plats säsongen 1941/42 och blev Svenska Mästare 1942/43 mycket tack vare generösa permissioner med stor hjälp av Stig ”Vadstena” Gustafsson.

I vår idrottshistoria är detta ett förbigånget kapitel. Många duktiga idrottsmän fick inte möjlighet att göra sig själva rättvisa på grund av inkallelser under kriget. Det krävdes idrottsintresserade chefer.

Medeldistanslöparen Gunder Hägg skapade en ”Hägg Feber”, tack vare idrottsintresserade befäl, när han och Arne Andersson drog stora åskådarmassor till arenor runt om i landet.

Men å andra sidan utnyttjades Gunder politiskt i propagandasyfte. Han tävlade i Tyskland 1941 och 1943 skickades han till USA på en turné. Väl där segrade han i alla tävlingar efter att ha tillbringat 25 dagar på ett lastfartyg. I mars 1945 var Gunder tillbaka i USA för att delta i den amerikanska inomhussäsongen, denna gång utan några större framgångar. Gunder Hägg blev diskad på livstid 1946 på grund av brott mot amatörbestämmelserna. När han blev avstängd hade han slagit 15 världsrekord och innehade alla världsrekord från 1500 meter till 5000 meter.

”Gunder Hägg spelade en viktig roll i Sverige under kriget för att stärka den så kallade andliga försvarsberedskapen.” (Hans Gebhardt, tysk journalist).

1946 – Gunnar Nordahl

Gunnar Nordahl flyttar till Degerfors från Hörnefors i nov 1940, två år senare flyttar också hans fyra år äldre bror Bertil till Degerfors. I Degerfors arbetar båda som svarvare. Gunnar flyttar till Norrköping från Degerfors i juli 1944 och får arbete som brandman.  I Norrköping finns sedan våren 1942 hans ett år äldre bror Knut där han arbetar som polis. Polischef i Norrköping var vid den här tiden (1936-1950) Gillis Kleberg…… också han stor IFK supporter!

 Under sin första säsong i IFK 1944/45 vinner Gunnar allsvenska skytteligan med 27 mål och i sista höstmatchen mot Landskrona BOIS gör han sju mål i rad i matchen som slutar 9-1.

Gunnar Nordahls betydelse för IFK kan inte nog betonas. Därför kommer det som en chock i februari 1946 när det meddelas att han är så gott som klar för AIK.

Det hör till saken att Putte Kock är ordförande i AIK,1945-53, och innehar parallellt posten som ordförande i den Uttagningskommitté som har ansvar för landslaget.

Ett framtidsjobb inom brandkåren hägrar. Då griper brandchefen i Norrköping, Bror Hermansson, in och övertalar Gunnar att stanna i IFK genom att designa ett liknande framtidsjobb.

Bror Hermanson var Brandchef i Norrköping 1936-1956, Anders Ekberg 1956-1975 och Ingemar Knutsson, tidigare lagkamrat med Gunnar Nordahl, 1975-1990. Gunnar Nordahl var bara en av många spelare som fanns i IFK delvis tack vare dessa chefer.

Kamratskapet inom brandkåren påminner om kamratskapet inom Idrottsföreningen Kamraterna.

Under Gunnars fyra hela säsonger i IFK vinner laget Allsvenskan fyra gånger, Gunnar vinner Allsvenska skytteligan tre gånger, spelar 24 landskamper och gör 36 mål.

När Gunnar lämnar IFK för Italien efter höstsäsongen 1948 går Bengt Julle Gustavsson in som center innan han hittar sin rätta position som centerhalv.


SvD 1946.02.14

Storhetstiderna….och däremellan.

Från de första åren på 1940 talet till de första åren på 2000 talet finns IFK med i Allsvenskan alla år utom en tillfällig degradering under ett år på 1980 talet. Resultaten växlar men IFK tillhör de dominerande lagen och når medaljplats under 33 säsonger varav 12 säsonger som svenska mästare.

Efter stora framgångar under slutet av 1980 talet och början på 1990 talet börjar kräftgången för IFK. Vi får en föraning 1995 när laget får kvalspela för att hänga kvar i Allsvenskan. Under senare delen av 1990 talet, med ett svagt ledarskap, fortsätter kräftgången och IFK degraderas till Superettan år 2002.

2010 – Norrköpings Kommun

IFK s ansträngningar att snabbt komma tillbaka till Allsvenskan misslyckas och klubben tillbringar sju år i Superettan. Klubbens ekonomi hamnar i fritt fall!

Skulderna håller på att sänka IFK med stor negativ påverkan på den arena som kommunen har investerat åtskilliga miljoner i under årens lopp.

Kommunen håller ett vakande öga över utvecklingen och undersöker olika scenarier.

Hur stor betydelse har IFK Norrköping för Idrottsparken, ekonomiskt och känslomässigt?

Hur mycket är IFK Norrköpings varumärke värt för Kommunen Norrköping?

Svaret fick vi 2010 när Kommunen och IFK nådde en överenskommelse om en försäljning av Idrottsparken till IFK.

I normala fall skulle ett företag (IFK) i djup kris inte på några villkor få låna ca 300 MSEK av sin bank (Norrköpings Kommun) för att köpa en fastighet. Vi talar då om ett företag (IFK) som dessutom saknar erfarenhet av fastighetsförvaltning och -utveckling.

För att göra överenskommelsen mer aptitlig för Norrköpings skattebetalare ingår i avtalet att investerare ska stå för 20 MSEK. Det löstes genom att IFK s nya ordförande Peter Hunt via sitt företag investerar hela beloppet.

Kommunen har rätt att tvångsinlösa aktierna om avbetalningen på lånet till kommunen äventyras eller om IFK förlorar elitlicensen.

Upplägget gjorde att kritiken mot försäljningen och gynnandet av IFK blev ganska sparsamt.

Båda parter såg stora outnyttjade värden, med en ekonomisk uppsida, inte minst en mängd ytor att exploatera, att bygga själva och sälja tomträtter.

För att återgå till IFK s varumärke för Norrköping så är min bedömning att kommunen subventionerade IFK Norrköping med 30-50 MSEK.

PS. Peter Hunt har fått tillbaka sitt investerade kapital.

 Avtalet blev en positiv vändpunkt för IFK och klubben var tillbaka i Allsvenskan redan 2011.

Tack vare en framgångsrik utveckling och försäljning av spelare fostrade i IFK och samarbetet med Island inte minst genom värvningarna och vidareförsäljningen av Arnor Sigurdsson och Isak Bergmann Jóhannesson har IFK s ekonomi stabiliserats.

                                ”Historia lär oss att ta ansvar om det som har hänt

                                 men även om det som sker nu och i framtiden!”

                                                                                      Dick Harrysson

TOMAS JUNGLANDER/ 2022

Copyright: Tomas Junglander

Träffar: 33